Nytt år innebär nya möjligheter – även ekonomiskt

Oavsett hur det ekonomiska resultatetför 2017 blev så är det nu vi kan välja vilken riktning vi vill ta framåt. Att sätta ekonomiska mål för året handlar precis lika mycket om att titta i backspegeln och med hjälp av information från dåtiden försöka förutspå en önskad framtid, samtidigt som det är viktigt att fundera på vad man faktiskt vill framgent, oberoende av det som varit. För även om den ekonomiska situationen ser ut på ett visst sätt idag, innebär det inte att det föralltid kommer vara så.

Ett nytt år innebär ju som sagt nya möjligheter. För mig är ett nytt år som att starta ett nytt kapitel i livet, även ekonomiskt. Tomma vita Exelblad, ska nu fyllas på med intressant, lärorik och förhoppningsvis roligt innehåll som tar mig mot mina slutliga mål i livet, vilka är; lycka, meningsfullhet, harmoni och frihet.

Vad är en budget

Att starta varje år med att göra en ekonomisk utvärdering av det föregående årets resultat kan ge värdefull input om vad som fungerat bra eller mindre bra rent ekonomiskt. Vi får en tydlig bild över våra inkomster och utgifter och en uppfattning om vad vi kanske kunde gjort mer av och även vad vi eventuellt vill eller behöver göra mindre av avseende vår privatekonomi.

En sådan ekonomisk utvärdering är betydligt lättare att genomföra om vi sedan tidigare har en plan för hur vi vill att vår ekonomi ska se ut som vi då kan jämföra det verkliga utfallet för året med.

Planen kallas i ekonomiska termer för budget och utfallet är själva resultatet för året. Resultatet för året ger oss därmed värdefull feedback huruvida vi ligger i linje med vår ekonomiska plan eller inte.

Varför göra en budget

Med hjälp av en budget som du följer upp månadsvis, kvartalsvis eller årsvis, kan du få en tydlig överblick av dina inkomster och utgifter som ger intressant information och feedback om din ekonomiska situation.

Precis som de flesta företag använder budgetar för att försöka förutspå och planera verksamheten bättre, kan du som privatpersoner använda budgeten för att planera verksamheten ”livet” bättre. Även om nya och mer utvecklade organisationer styr mindre och mindre mot budget, och mer och mer mot värdeskapande aktiviteter så behöver det ena inte utesluta det andra och så länge våra ekonomiska beslut baseras på våra grundläggande värderingar, mål och vår vision för livet så har vi goda förutsättningar att med hjälp av en budget skapa en bättre ekonomisk sits som kan gynna, inte bara oss själva och vår familj, utan även samhället i stort.

Och med en planerad ekonomi kan vi lättare nå våra mål, oavsett om det handlar om att vi vill vidareutbilda oss genom att gå en kurs, ta ett sabbatsår, vara hemma mer med barnen, resa mer, leva mer, minska våra levnadskostnader eller öka våra inkomster.

Så med hjälp av en ekonomisk uppföljning kan du få svar på frågor som; varifrån kommer mina främsta inkomster samt vad går mina pengar till? Ibland ger oss uppföljningen inte det vi hoppades på, och samtidigt om vi inte har kunskapen om var vi befinner oss, så är det betydligt svårare att ta sig från punkt A till punkt B och därmed nå våra mål. En budget med uppföljning bidrar därmed med denna viktiga information.

Hur kommer jag igång?

Om du aldrig tidigare gjort en budget över din privatekonomi är en bra start att börja se över vilka inkomster och utgifter du har varje månad och därefter kategorisera dem så du får en tydlig överblick. Det kan vara bra att använda någon form av datorprogram och själv är jag, som du kanske förstått, en stor förespråkare av Excel. Excel är inte så svårt som många verkar tro, utan det är ett fantastiskt verktyg som verkligen underlättar vardagen. Googla gärna Excel och budget så får du många bra turtorials via Youtube.

Starta med dina inkomster

Börja med att se över vilka inkomster du har och ta då hänsyn till alla typer av inkomster så som lön, studiebidrag, bostadsbidrag, a-kassa, underhåll, ränteavkastning, aktieutdelning etc etc

Fortsätt med dina ”fasta” utgifter

Fasta utgifter är mer eller mindre de utgifter du har även om du skulle ligga sjuk på soffan och inte lyfta ett finger på en hel månad. Troligvis kommer du nämligen ändå behöva betala för följande;

• Boende (inkluderar; avgift, hyra, arrenderätt, räntekostnader, försäkring, el, uppvärmning, vatten & avlopp, sophämtning, sotning etc (amortering är ingen kostnad utan en minskning av skulden))
• Transport (inkluderar; räntekostnader, leasingavgift, försäkring, fordonsskatt, vägskatt, besiktning, tåg- eller busskort etc)
• Övriga försäkringar (inkluderar; inkomstförsäkring, olycksfall, liv, barn, djur, special etc)
• Fackförbund och/eller a-kassa
• Barnomsorg för er som har barn
• Abonnemang och prenumerationer (inkluderar; Internet, mobiltelefoni, film- och musikstreaming, TV-licens, tidningar etc)
• Bank (inkluderar; kortavgifter, bankavgifter etc)
• Lån (inkluderar; studielån, övriga räntekostnader utöver bolån och billån)
• Övriga fasta kostnader (inkluderar; gymkort, medlemsavgifter etc)

Fortsätt därefter med dina ”rörliga utgifter”

Rörliga utgifter är de utgifter vi oftast kan påverka själva beroende på i vilken utsträckning, om och hur mycket vi använder dem.

• Mat
• Förbrukningsvaror (inkluderar; tvättmedel, diskmedel, toalettpapper, hushållsartiklar etc)
• Lunch och fika vardag
• Hygien, hälsa & skönhet (inkluderar; schampo, deo, mensskydd, tandkräm, hudvård, smink, frisör, vitaminer etc)
• Kläder och skor
• Läkare, tandvård och mediciner
• Hem (inkluderar; renovering, underhåll, möbler, hemutrustning, elektronik etc)
• Transport (inkluderar; service, bensin, taxi, parkeringsavgifter etc)
• Fritid, nöje, kultur
• Resor
• Gåvor och välgörenhet
• Övrigt

När du väl har en uppfattning om vilka månatliga, kvartalsvisa och årliga inkomster och utgifter du har kan du börja kategorisera dem för att slutligen summera ihop din totala budget för ”livet”. Den summa du kommer fram till är således så mycket pengar du behöver för att leva ditt liv.

Skillnaden mellan aktiva och passiva inkomster

Jag brukar skilja mellan aktiva och passiva inkomster i min budget där aktiva inkomster är de inkomster vi byter tid mot pengar för att få, och passiva inkomster är de inkomster som genereras oavsett om vi arbetar, sover eller går på en yogaklass. Exempel på aktiva inkomster är traditionellt lönearbete eller konsultarbete. Exempel på passiva inkomster är aktieutdelningar, ränteinkomster, hyresintäkter (i viss mån), affiliateintäkter etc

Skillnaden mellan aktiva och passiva utgifter vs fasta och rörliga

Förutom att dela upp utgifterna i fasta och rörliga så skiljer jag dessutom på passiva och aktiva utgifter. En passiv utgift är en utgift jag kanske inte medvetet studsar högt av att betala, men behöver för mitt uppehälle. De flesta fasta utgifter är därmed också exempel på passiva utgifter så som; hyra, avgift och/eller andra boendekostnader, försäkringar, lånekostnader och bankavgifter.

Till passiva utgifter kan även rörliga utgifterna så som mat, frisör, läkare och kläder räknas. Det som avgör huruvida en utgift är passiv eller aktiv beror helt enkelt på vilken energi det ger oss att ha utgiften och därmed betala för den. För någon, som kanske medvetet valt ett dyrare boende, eller en lyxigare bil och verkligen njuter av detta, blir således dessa kostnader till största delen aktiva för den personen, medan det för en annan person skulle ses som rent passiva utgifter då de inte bringar den personen någon positiv energi.

Således är en aktiv utgift en utgift vi aktivt väljer för att vi helt enkelt mår bra av den. För mig är aktiva utgifter tillexempel en del av våra boendekostnader, investeringar i personlig utveckling, hälsa, resor, böcker samt en viss del av våra matkostnader.

Här ser du exempel på hur min budget ser ut;

De viktigaste fokusområdena i min budget för 2018 är följande;

• Att öka nr 3 – Företagsinkomster eftersom det ger mig frihet att arbeta med det jag verkligen brinner och har passion för
• Att öka nr 5 eftersom det genererar inkomster även när jag sover och gör att jag kan andas lättare eftersom jag inte är lika beroende av nummer 2
• Ständigt arbeta med att minska nr 12 och delar av nummer 23
• Ständigt lägga en procentuellt större andel på nummer 31 samtidigt som nr 38 ökar i motsvarande takt.

Med facit i hand så prickade jag in 2017 års budget med en ”miss” på 152 kronor per månad, vilket jag anser vara en helt okej felmarginal som dessutom gick på ”rätt håll”.
Låt oss se om jag lyckas hålla 2018 års budget lika bra 🙂

Har du gjort någon budget för året och hur ser du till att följa upp din budget?