10 669642Ibland blir jag fascinerad över hur stora utgifter många verkar ha. Därför tänkte jag visa på hur det ser ut för mig och min sambo, som jag anser ha relativt slimmade utgifter, framför allt när det kommer till de fasta utgifterna varje månad.
Eftersom vi slimmat våra fasta månadsutgifter medför detta att vi kan lägga mer pengar på sådant som verkligen är betydelsefullt för oss.
2 typer av utgifter; fasta och rörliga
För att ta det från början. Man brukar säga att det finns två olika typer av utgifter; fasta och rörliga.
Fasta utgifter
Fasta utgifter är enkelt uttryck utgifter du har oavsett om du är hemma eller på resande fot. Oavsett om du är frisk eller ligger på sjukhus.
Exempel på fasta utgifter är tex; ränta, hyra, ”el”, ”värme”, ”vatten”, internet, försäkring, fackavgift, leasingavgifter, barnomsorg, etc.
Anledningen till att el, värme och vatten har små ”fnuttar” ovanför sig beror på att de är fasta i form av abonnemangsavgifter, men kan variera beroende på hur stor vår konsumtion är.
Rörliga utgifter
Exempel på rörliga utgifter är utgifter som kan skilja sig från månad till månad, samt att vi ofta kan välja vilken nivå vi vill lägga dem på. Exempel på rörliga utgifter är mat, transport, hygien, kläder, läkare, tandvård, mediciner, förbrukningsvaror, hemutrustning, fritid, nöjen etc.
Ytterligare en utgiftsnivå; aktiva och passiva utgifter
Sedan kan man välja att dela upp sina utgifter på ytterligare en nivå; aktiva och passiva utgifter. Där en aktiv utgift är något du AKTIVT väljer att prioritera. Tillexempel om mat är väldigt viktigt för dig så väljer du kanske att lägga mer pengar på detta. Eller på resor om det är viktigt för dig.
Därför kan en aktiv utgift vara antingen fast eller rörlig, även om en aktiv utgift oftast tenderar att hamna i den rörliga utgiftskategorin. Dock kan tex ens boende, eller delar av det betraktas som en aktiv utgift, om man tex valt ett lite dyrare boende för att det höjer ens livskvalité. Detta är såklart upp till var och en att bestämma vad man anser som en aktivt självvald utgift.
Motsvarande finns det passiva utgifter vilka oftast tillhör den fasta utgiftskategorin. Åtminstone vet jag få som jublar över att betala elräkningen eller sina försäkringar varje månad.
Så långt hoppas jag att du är med på skillnaden mellan en fast och rörlig utgift, samt om det är en utgift du aktivt väljer eller om den är passivt ”nödvändig” så som el, internet, vatten etc.
Fokusera på att minska de passiva fasta utgifterna
Bland det bästa du kan göra för din privatekonomi är att aktivt försöka minska de passiva fasta utgifterna varje månad. Dels för att dessa oftast är de största utgifterna i vår privatekonomi, och dels för att ju lägre vi kan hålla våra fasta passiva utgifter varje månad, desto mer pengar kan vi lägga på sådant som vi verkligen uppskattar och som ger oss ett mervärde i livet. Här spelar varje hundralapp roll!
Vad är en ”normal” utgiftsnivå?
Vad är då en ”normal” nivå för fasta ”passiva” utgifter varje månad?
Eftersom jag valt att utgå från mig och min sambo som ett exempel på en slimmad utgiftsnivå så följer här våra samtliga passiva utgifter varje månad;
Fasta utgifter (uppdaterad maj 2023)
- Räntekostnader (efter ränteavdrag inkl fastighetsskatt) 4900 kr
- El och värme ca 1309 kr (utslaget över hela året sedan vi skaffade solceller)
- Försäkringar 2571 kr
- Fackavgifter 642 kr
- Vatten, avlopp, renhållning ca 800kr (utslaget över hela året)
- Internet & TV 259 kr
- Bankkostnader 93 kr
SUMMA FASTA UTGIFTER = 10 669 kr / mån
Amortering är inte en utgift eftersom pengarna inte flyttar sig utanför din ekonomi, utan du behåller pengarna inom din ekonomi genom att minska din låneskuld. Med andra ord ett slags ”tvångssparande”. Vi amorterar 4900 kr/mån
Kort och gott betyder detta i praktiken att vi behöver inkomster på minst 10 669 kr varje månad för att kunna finansiera de utgifter som kommer oavsett om vi är hemma, i sommarstugan, friska eller sjuka.
Såklart har vi något lägre vatten-, och elkostnad om vi inte är hemma, men vi har ändå en viss el och vattenförbrukning och framförallt måste vi ändå betala för elnätsavgiften och avloppsnätet.
Ett aktivt arbete ligger bakom
Utan att veta med säkerhet så tror jag att detta är en relativt slimmad nivå på fasta utgifter varje månad. Något som jag arbetat aktivt med under många år för att verkligen få ner till en miniminivå genom årliga förhandlingar av bolåneränta, försäkringar, tv/internetabonnemang, samt aktivt byte av elleverantör årligen för bästa möjliga elhandelsavtal.
Förutom detta valde vi aktivt att bosätta oss i ett tvåfamiljshus i stan för att minimera en kostnad som för många är väldigt stor, nämligen bilen.
Låt oss kika på de rörliga utgifterna
Om vi i stället går in på de rörliga utgifterna varje månad så varierar dem från månad till månad eftersom vi mångt och mycket kan påverka dem.
Några skulle man dessutom kunna strypa helt om det blev nödvändigt. Dock är det svårt att helt vara utan mat, även om man såklart också kan slimma dessa kostnader om det skulle behövas.
Således är detta vårt hushålls rörliga utgifter varje månad;
Rörliga utgifter
- Mat, kattmat*, hushåll & hygien ca 5300 kr
- Lunch ute 1000 kr
- Hushållsnära tjänster (städning, trädgårdsarbete etc) ca 1000 kr
- Abonnemang (tex. tidningar, Spotify, träning, Netflix etc) ca 400 kr
- Gåvor och välgörenhet ca 1000 kr
- Transport ca 400 kr
- Att leva och ha roligt för ca 7 000 kr
SUMMA RÖRLIGA UTGIFTER = 16 100 kr / mån
(tidigare 15 800 kr, varav absolut nödvändiga utgifter är mat på ca 5300 kr per mån.)
Detta betyder att våra gemensamma utgifter varje månad ligger på;
Totala utgifter
- Fasta utgifter: 10 669 kr
- Rörliga utgifter: 16 100 kr
TOTALSUMMA UTGIFTER: 27 818 kr / mån (tidigare 25 946 kr per mån)
Vårt ”Worst-case-scenario” är ändå extremt bra
Totalt kostar vårt liv oss år 2021 ca 28 000 kr per månad, men av dessa är 10 669 kr + 5300 kr sådant som är nödvändigt för att fortsatt ha tak över huvudet, kunna betala våra fasta räkningar och ha mat på bordet, både till oss själva och till våra missar. Med andra ord är vårt ”worst-case-scenario” att vi behöver ca 16 000 kr varje månad för att det ska gå runt för oss och att vi inte hamnar hos kronofogden.
För att räknas som låginkomsttagare i Sverige idag har man en inkomst motsvarande 50% av medianlönen. Medianlönen i Sverige år 2020 var 32 400 kr. Detta betyder att en lön motsvarande 16 200 kr i månaden innan skatt räknas som låg inkomst (32 400*0,5 = 16 200). Efter skatt blir summan ca 13 000 kr om man har en genomsnittlig kommunalskatt på 32,27% och inte betalar kyrkoavgift.
Om vi då är två som arbetar med en lön motsvarande låginkomstgränsen i Sverige innebär detta en totalsumma på 13 227 *2= 26 454 kr i månaden.
Med andra ord, om jag och min sambo hade varit låginkomsttagare med en lön på ca 16 000 kr vardera innan skatt, skulle vi nästan kunna leva exakt så extravagant som vi gör idag och spendera ca 7000 kr på enbart nöjen varje månad. Eventuellt hade vi fått dra in lite på nöjena (1364 kr) om vi fortsatt värderade städhjälp och att ha möjlighet att ge generösa gåvor till våra nära och kära så högt som vi gör idag.
Motargumenten som brukar följa
När jag tar oss själva som exempel brukar jag dock få som argument att det är lätt för oss som redan har det så gott ställt eftersom vi tex kan bo billigare då vi har möjlighet att köpa hus. Och det håller jag helt och hållet med om. Dock ska vi inte glömma att vi tex valt bort bekvämligheter som bilen och dessutom köpt en betydligt dyrare bostad än snittet för Sverige på 2 885 000 sek.
Skulle man tex i en mindre stad komma över ett hus för ca 3 000 000 kr (mindre än hälften av vad vårt hus kostade) så skulle tex räntekostnaderna halveras till ca 2435 sek/mån.
Men då kräver det att transportkostnaderna kan hållas på en nivå på max 2835 sek / mån för att hålla samma utgiftsnivå som vi. Och det vet jag att det inte är möjligt för många som är bilbundna. Men där vill jag ändå väcka en intressant tanke.
Det är i princip samma kostnad att låna 5 000 000 sek som att äga bil
Vi valde till exempel att planera för ett liv utan bil då vi insåg att så pass låga som bolåneräntorna är nu så ”tjänar” vi på att köpa ett dyrare hus nära stan istället för ett hus som kräver minst 1 bil.
Ett lån på 1 000 000 sek 2021 kostar ca 1000 kr/mån i räntekostnader efter ränteavdrag. En bil kostar i snitt ca 4000-5000 kr/mån inkl allt, även värdeminskning. Det är då i princip detsamma som kostnaden för ett bolån på 5 000 000 sek.
Självklart har inte alla möjlighet att ta ett bolån på 5 000 000 sek. Och därför tänkte jag att vi skulle kika på ett annat exempel.
Låt oss säga att vi tar ett par i en liknande levnadssituation som vår. Dvs inga barn och vi räknar heller inte in några husdjur i ekvationen. Paret är låginkomsttagare och bor i en hyresrätt eftersom de inte har möjlighet att få bolån just nu.
Hyresrätten är belägen i en mellanstor stad i Sverige där det finns möjlighet att resa kollektivt till arbetet. Paret tjänar vardera 16 200 kr i månaden och får tillsammans efter skatt ut summan enligt exemplet ovan; 26 454 kr / mån.
Skulle paret leva ungefär som vi valt att göra så skulle deras budget tex kunna se ut såhär;
Fasta utgifter -exempel hyresrätt
- Hyreskostnad 3:a 70-90 kvm ca 8500 kr
(snittet i Sverige ligger på 7000 kr / mån 3:a 70 kvm) - El ca 500 kr (värme och vatten ingår i hyran)
- Försäkringar 1061 kr
- Fackavgifter 860 kr
- Internet & TV 448 kr
(ev billigare om värden förhandlat avtal för alla boende) - Bankkostnader 80 kr
SUMMA FASTA UTGIFTER = 11 449 kr / mån
Nödvändiga rörliga utgifter -exempel hyresrätt
- Mat, hushåll & hygien ca 5000 kr
SUMMA NÖDVÄNDIGA RÖRLIGA UTGIFTER = 5 000 kr / mån
Detta ger oss, med ovanstående inkomster på 26 454 kr/mån ett överskott på 10 005 sek per månad till exempelvis transportkostnader, nöjen och sparande.
En inte helt oansenlig summa om du frågar mig 🙂 Dessutom vet jag att 5000 kr/mån i matkostnader anses som väldigt högt för många. Så här finns utrymme för ytterligare minskade kostnader.
Även med mindre inkomster kan man leva extravagant
Nu har förvisso jag och min sambo något högre inkomster, men jag vill ändå visa på att man även med små inkomster (eller stora för den delen) kan leva ett väldigt ”rikt” liv om man lägger fokus på att hålla de fasta utgifterna så låga som möjligt och därefter gör smarta val för de rörliga utgifterna. Då kommer man otroligt långt i sin privatekonomi, oavsett om man har barn eller ej. Detta eftersom fasta utgifter ofta inte påverkas i samma utsträckning av att vara flera.
Summa summarum; Ha koll på dina utgifter!
Därför anser jag att den primära nyckeln till en god privatekonomi är att ha koll på sina utgifter varje månad så man vet vad man lägger sina pengar på och om detta motsvarar det man prioriterar i livet. En bra start är att börja använda konsumentverkets budgetkalkyl som du hittar här.
”Visa mig ditt kontoutdrag så ska jag säga vem du är”
En god vän till mig brukar lite skämtsamt säga;
”Visa mig ditt kontoutdrag under senaste året så kan jag utläsa vilken typ av person du är.”
Och det ligger faktiskt något i det.
Speglar dina utgifter hur du vill leva ditt liv?
Hur ser dina fasta och rörliga utgifter ut varje månad? Vilka skulle du kunna förhandla, eller eventuellt skippa helt?
Och med handen på hjärtat, skulle ditt kontoutdrag under senaste året spegla så som du vill leva ditt liv? Om det gör det, stort grattis till att du använder dina resurser på ett klokt vis!
Om inte, vad skulle du behöva ändra på för att dina utgifter ska vara mer i linje med hur du vill leva och hur du vill prioritera dina resurser?
Lite annan intressant kuriosa
Har du tänkt på att;
30 kr om dagen motsvarar 10 950 kr på ett år eller 930 750 kr under en livstid (räknat på att du lever i 85 år)
500 kr i månaden motsvarar 6000 kr på ett år eller 510 000 kr under en livstid (räknat på att du lever i 85 år)
3000 kr i månaden motsvarar 36 000 kr på ett år eller 3 060 000 under en livstid (räknat på att du lever i 85 år)
10 000 kr i månaden motsvarar 120 000 kr på ett år eller 10 200 000 kr under en livstid (räknat på att du lever i 85 år)
Hej där,
Det låter som att ni framförallt har ett stort arbete att göra, och det är att prata med varandra om det här. Har ni för avsikt att ha en långvarig och hälsosam relation är kommunikation A-O. Och kanske framförallt när det kommer till ekonomi då detta är ett ämne vi tenderar att bråka mest om. Vilket jag tror beror på att vi
1. Har så olika uppfattningar om ekonomi
2. Kommer från olika ekonomiska bakgrunder
3. Man pratar inte om ekonomi och vi lär oss det inte i skolan
Så mitt tips är att du kanske frågar din sambo om ni kan avsätta tid en kväll att i lugn och ro prata om något du tycker känns lite jobbigt men att du vill göra det för att du vill er relations bästa.
Väl i samtalet behöver du utgå från hur du känner. Vad som oroar dig men också fråga din sambo hur han känner. Både inför din oro och vad det är han oroar sig för.
Rent krasst är 7000 kr jätte mycket pengar att röra sig med efter att allt är betalt. Men om din sambo kommer från ett bristtänk, eller om han tex har utgifter som han inte berättar för dig, kan 7000 plötsligt kännas som väldigt lite.
Så kommunikation är A-O. Och kan man inte kommunicera om pengar i en relation kan man ju fundera på inom vilka andra områden kommunikation kommer bli svårt framöver. Och om det då är en hälsosam relation att vara i. Kan man inte prata om precis allt så ser jag ingen mening med att vara tillsammans. Det betyder inte att det är lätta samtal att ta, men det betyder att vi vill det här tillsammans. Oavsett hur jobbigt det må vara.
Hoppas du hänger med på vad jag menar. Jag och min sambo har fått stöta och blöta denna fråga många gånger under våra 8 år och ibland kommer vi tillbaka till den. Men så fort vi pratat igenom vad som känns jobbigt från bådas perspektiv, lägger vi en ny plan som vi båda känner oss tillfredsställda med framåt.
Lycka till i samtalet!
med värme
Elisabeth
Hej!
Jag är studerande och min jobbar heltid. Han har levt på sin inkomst innan vi träffats med samma utgifter nu som innan (exakt samma fasta kostnader). Nu när vi bor tillsammans så lever vi på hans inkomst och han får ca 7000kr över till rörliga kostnader efter att han har betalat alla fasta kosntader.
Han klagar jämt på att vi inte har råd med att gå ut eller planera något kul, samt klagar när vi ska storhandla för att ”han inte har råd” eller för att pengarna tagit slut.
Jag vet inte hur jag ska lösa våra ekonomiska problen när han konstant känner så här.
Istället för att planera så lever han på krediter eller impuslivt. Och just nu måste vi både leva efter hans villkor för jag studerar heltid.
Tips på hur vi ska leva på 7000kr? Är det ens möjligt att ha råd eller budgetera? Han verkar inte tro det.
Vad tror du?
Hej igen Eva,
Jag förstår hur du tänker och låt mig förklara lite hur vi kommit fram till resonemanget.
Då jag och min sambo valt att bosätta oss i Sveriges tredje största stad så innebar detta i praktiken att ett ”billigare hus” utanför stan (2018/2019 när vi letade hus) kostade mellan 4,5-5,5 Mkr. Eftersom vårt hur ligger i stan så låg priserna på i snitt på 6,5-8,5 Mkr 2018/2019. Varpå vi gav 6,5 Mkr för vårt hus 2019.
Så den skillnad vi räknat på är alltså mellan vad ett ”billigare hus” utanför Malmö (där vi kunde tänka oss att bo) skulle kosta i förhållande till ett hus i stan. Och valde vi det senare alternativet skulle vi därmed inte behöva någon bil samt att våra transporttider drastiskt skulle minska, vilket i sig också är en kostnadsbesparing då tid är pengar).
Så summa summarum, även om räntekostnaderna går upp till 5% (smärtgränsen för Sveriges hushåll sedan vi exponentiellt ökat vår skuldkvot sedan 2010, går enligt de ”experter” jag lyssnat på och talat med vid 4-4,5%, dvs höjer man statslåneräntan mer mer riskerar Sverige att gå in i en ny 90-talskris, vilken man vill undvika till varje pris, även om det såklart inte är en garanti för att det aldrig kan hända.)
Men hur som det haver, låt oss jämföra med de exempel vi stod inför i valet och kvalet.
Så ett hus utanför stan som var 30% billigare och skulle kosta 5 msek skulle ge oss en räntekostnad på 13 240 kr/mån. Men detta skulle då innebära att vi dessutom skulle behöva minst en bil, vilket ökar på månadskostnaden med ca 4-6 000kr (alla kostnader för bil inkluderat, skatt, försäkring, service etc.). Totalt skulle vi då hamna på ca 18 240 kr/mån. Och detta om vi enbart skulle kunna klara oss på 1 bil. Skulle vi behöva två är vi uppe på ca 23 240 kr / mån.
Räknar vi istället på det scenario vi valde, dvs att köpa en 30% d dyrare bostad i stan för 6,5 mkr, vilket innebär att vi int behöver någon bil så landar motsvarande räntekostnader på 17 437 kr/mån vid 5% ränta. Så i vilket fall som så går vi plus på huset i stan mot att köpa ett billigare hus utanför och därmed behöva äga minst 1 bil. Och då har vi som sagt inte tagit hänsyn till all restid det spar oss plus den extra hyra vi kan ta ut eftersom en lägenhet i stan har ett högre marknadsvärde än en utanför stan.
Och omvänt gäller det samma, även om vi skulle bott i en mindre stad med lägre bostadspriser.
Dvs att om vi var beredda att betala 30% mer för ett hus nära stan mot att vi inte skulle behöva bil om vi hade bott i en mindre stad där bostadspriserna var lägre än i tex Malmö
Låt säga att ett hus i en annan del av landet och som låg i stan skulle kosta 3m kr.
Då skulle vi med en ränta på 5% landa på en månadskostnad på 7644kr utan bil, medans vi för ett hus som var 30% billigare men som låg utanför stan, så att vi behövde minst 1 bil, skulle behöva betala 5206 kr i räntekostnader + ca 5000 kr för bil vilket ger oss en totalsumma på ca 10206 kr mot 7644 kr. Dvs en kostnadsökning på hela 34% i månaden. Och då har vi enbart räknat med 1 bil i exemplet.
Så summa summarum, ju lägre huspriser desto mer att tjäna om du kan bosätta dig så att du inte har behov av en bil.
Och för att svara på din fråga så gäller ju samma scenario, därför om räntorna går upp för bostäder, kommer räntorna gå upp för bilarna vi äger och sakerna/tjänsterna runt bilarna vi äger. Dessutom kommer hyrorna gå upp så att vi kan ta ut mer hyra som då kan betala för våra ökade räntekostnader. Så med andra ord kommer bilarna, likaväl som räntekostnaden, och våra hyresintäkter att gå upp. Så jag tror att kalkylen håller även vid worse case scenarion.
Men som sagt det lär vi bli varse om i framtiden.
Så den som lever får se :).
Jag sitter inte på något facit men känner mig trygg med vårt val av bostad och allt det fantastiska med att faktiskt slippa äga en bil. Dessutom har det visat sig att värdet av vår bostad i stan, ökat markant i förhållande till husen utanför, just pga hävstångseffekten. Och den värdeökningen har jag heller inte tagit hänsyn till i kalkylen. Men summa summarum har det varit många 100 000-tals kronor det sparat oss att bo i stan sedan vi flyttade in 2019. Och jag tror att det kommer fortsätta så även om räntorna går upp. Men återigen, den som lever får se :).
Hoppas det gav svar på dina funderingar Eva.
Med värme
Elisabeth
Jag tänker att du skriver exempelvis att ”Det är i princip samma kostnad att låna 5 000 000 sek som att äga bil” men det stämmer ju bara om räntan är väldigt låg. I takt med att räntorna stiger blir det ju plötsligt många ”bilar” som man ska ha råd med varje månad. Har man tagit ett högt bolån och tänker att man kompenserar kostnaden mot att inte ha bil så spricker ju det när räntan går från 1,25% till 5%. Har man satt sig i den sitsen att man lånat 5 miljoner med din kalkyl så står man till sommaren med lånekostnader på nästan 21 000 i månaden istället för 5 000. Din worst case budget håller ju också bara om räntan är låg. Skulle nifå sparken båda två i en lågkonjunktur och tvingas ta lågavlönat arbete så räcker era 26400 inte till både mat och boendekostnader.
Så frågan är helt enkelt: Hur tänker du inför att göra hela kalkylen baserat på ett historiskt lågränteläge som är att betrakta som ett extremfall snarare än normalfall?
Hej Eva,
Jag är inte säker på att jag förstår själva frågan. Men för att svara på det jag tror du frågar efter så är det inget som kommer påverka vår kalkyl de närmaste 2 åren. Vi har heller inte ökat våra rörliga kostnader än då dessa ligger på exakt samma nivå som tidigare. Däremot beror det lite på hur elräkningarna drar iväg i vinter, men där verkar det ju som att vi kommer få någon form av statligt stöd. Så för egen del ligger våra utgifter fortfarande kvar på samma nivå 2022 som de gjorde 2021. Hur tänker du kring frågan?
Med värme
Elisabeth
Hur tänker du kring utläggningen om dyrare bolån och rörliga kostnader nu när räntorna skenar?
Håller helt med dig Eva, dock är poängen snarare att det går att göra skillnad. Jag har själv gått från dyr hyresrätt, till dyr bostadsrätt och efter många år av idogt arbete kunnat bosätta mig i ett hus som vi dessutom tjänar pengar på. Det har inte varit enkelt, men målet har alltid varit tydligt och det tror jag är viktigast, oavsett var man befinner sig i lönetrappan. Jag har tex vänner som tjänar under 15 000 kr / mån och ändå lyckas spara, åka iväg på semester och investera. Det vi dock behöver är förebilder som visar vägen, dvs att det är möjligt. Och det hoppas jag kunna vara för någon iallafall.
Med värme
Elisabeth
Tycker att jämförelsen med låginkomsttagare haltar. De flesta låginkomsttagare har inte möjlighet att ta större bolån (nu när bopriser skenar är de flesta hus relativt högt värderade) och kan således inte sitta med så låg boendekostnad som ni har…. De har istället oftast en betydligt högre hyra för lägenhet och vips har en hel del av inkomsten ätits upp.