Varje månad skildras nya insikter kring livet kopplat till ämnet rikedom. Vill du också inspirera oss med din story, tveka inte att kontakta Rikakvinnor.se

Vad innebär det att vara rik?

För mig har det aldrig handlat om materiell eller monetär rikedom. När de andra barnen i skolan köpte märkeskläder så gick jag upp på mina föräldrars vind och rotade i 70-tals lådan efter rariteter att vara unik

Jag var äldst av fyra ungar som alla drillades i sann entreprenörsanda och visste vad det handlade om då det kom till produkt och konceptutveckling, prissättning och försäljning, och visst var det kul att kunna tjäna ihop sina egna pengar till lördagsgodiset! Men det handlade egentligen heller aldrig om det. Vad det i själva verket var som genomsyrade affärerna var kärleken och uppskattningen från föräldrar, deras vänner och från mig själv. Det var så härligt att få känna sig viktig. Det var aldrig pengarna eller hur mycket godis, det var påskkorten man ritat själv, grusvägen man gick till grannarna längs med och leendena i varje dörr som öppnades. Det var så jag lärde mig om

Hade turen att växa upp i ett rikt hem. Ett hem där man uppskattade och värdesatte passion och talang. Där intressen odlades och det var viktigare att man mådde bra än presterade. Med uppmuntrande föräldrar gick det bra att misslyckas, det gick också bra att lyckas, det spelade aldrig någon roll, det fanns inga egentliga ramar för vad som var bra eller dåligt. Vår rikedom mättes inifrån och ut, inte tvärtom.

Det var både intressant och ibland tufft att vara annorlunda

Att vara inflyttad från en småstad till en annan, med vitt skilda dialekter som inte gick att gömma sig bakom. Att dessutom vara blyg i sitt jag men bekväm i teaterroller och då iklädd röda utsvängda sammetsbyxor gjorde inte saken mildare, kombinationen av allt och andras rädsla för det som inte var som vanligt gjorde mig till ett tacksamt retstickans mål. Det påverkade mig inte särskilt, gjorde mig snarare en tjänst då jag tidigt insåg att det var mer värt att gå sin egen väg. Och det fortsatte jag

Efter skolan och hemmastadd i storstaden var det skönt att få försvinna och spela ut. Där upptäckte jag dock att de flesta hade gott om pengar men var fattiga på både tid och självinsikt. Min kappsäck var välfylld och jag upptäckte att ju mer jag delade med mig, desto mer fick jag tillbaks.  När andra skröt på krogen om fina lägenhetsadresser, coola jobb och dyra prylar så kontrade jag med filosofiska och psykologiska tankar om huruvida de var lyckliga eller ej. Vart fanns rikedomen i allt detta? Ofta kom det fram en fattig och vilsen person bakom fasaden som faktiskt inte visste. Skrytmånsarna skruvade på sig och började istället prata med någon som delade deras intressen.

Efter ett antal år i Stockholm och London

Då hade jag samlat på mig nog med erfarenhet för att inse att jag aldrig skulle kunna trivas riktigt i den världen. Jag sa upp mig från ett bra jobb, lämnade pojkvännen sedan 7 år tillbaks, sålde mina kläder och prylar, hyrde ut lägenheten och köpte en enkel biljett ut i världen. Jag har aldrig känt mig så rik som då jag gjorde mig av med allt. När man inte äger något har man möjlighet att se och förstå vad det handlar om. Jag flyttade in i en folkabuss och hade kontor på ängar, i skogsbryn och på stränder över hela Europa. Efter det bar det av till Australien, Japan och Bali.

Känslan av frihet då jag susade fram på moppen mellan risfälten eller stod på surfbrädan i vågorna innebar optimal rikedom för mig. Jag behövde ingen eller inget för att få det bekräftat att jag var rik eller lycklig, det bara var. I naturen och vid havet var allt så enkelt. Att sitta stilla och inta allt som fanns runt omkring; för oss alla, helt gratis – är en upplevelse som inte går att mäta i siffror. Och ändå så jagar vi och stressar runt efter rikedomen. När vi har den i pengar så saknar vi den i tid.

Det var skönt att vara ensam med vågorna och stjärnorna som sällskap, jag hade inga planer på att involvera mig i något mer förhållande eller leva ett traditionellt liv med man, barn, hus och hund – just då. Ödets ironi spelade dock ett spratt då jag flyttade in hos min franska tjejkompis och vi beklagade oss över män och himlade med ögonen över deras osmidighet och onödighet. Vi klarade oss minsann själva, starka kvinnor som lämnat Europa för att njuta på gudarnas ö.

Det fanns ett antal rum och bungalows i anslutning till villan vi bodde i, till uthyrning för andra design och surf turister. En dag var det fullbokat och killarna ramlade in – ett gäng vältränade, brunbrända surfproffs från olika delar av världen.  Och hur jag än inte ville låtsas om det så blev jag snabbt förälskad i ett lockigt solblekt rufs ifrån Sydafrika.

Detta var sex år sedan

Idag bor vi tillsammans som man och fru vid havet i Sydafrika. Vi har en söt liten pojke som ser precis ut som sin far, två hundar och en business. Det jag jobbar med idag och där jag befinner mig just nu är om möjligt än mer optimal rikedom för mig. Allt är föränderligt och det finns inget recept eller mål på rikedom eller lycka. Det är helt personligt och därför viktigt att man inte tappar bort sig själv och sina egna värderingar i andras visioner. Jag tycker nog lite synd om mänskligheten idag och framförallt de unga. Det finns så mycket möjligheter och samtidigt höga krav på att man ska hitta den där lyckan. Oftast gestaltas lyckan i pengar och prylar, i skönhet och perfektionism. Men vad är perfekt? Vad är perfekt just för dig?

I mitt dagliga jobb har jag möjlighet att hjälpa andra till ett bättre liv. Här pratar vi inte om märkeskläder och fina adresser, här handlar det om något att ha på sig över huvud taget, om ett mål mat för dagen och tak över huvudet. Problemen här är verkliga, lyx handlar om att det kommer vatten ur den gemensamma kranen och att det är någorlunda rent, att det blåser en lätt bris som svalkar när temperaturen under plåttaket i skjulet går upp över 45 grader och att det finns någon som bryr sig. Så mycket leenden, skratt och tårar jag har fått uppleva. Den tacksamhet människor visar går inte att sätta ord på. Mitt konto är fyllt till brädden av kärlek och jag har aldrig känt mig rikare.

/Emma Vintäng

Om du vill veta mer om vad vi gör och bli involverad på ett eller annat sätt så titta in på www.little-tribe.com

“Life itself is a journey after all, and what matters most is not what you are getting, but who you are becoming.”

― Robin S. Sharma, The Secret Letters of the Monk Who Sold His Ferrari