Som berättat i ett tidigare inlägg
med rubriken- ”När Fuck-off kapital gör drömmar till verklighet” (du kan läsa inlägget i sin helhet här; här) så kommer jag och min älskade sambo göra en av våra stora drömmar till verklighet, genom att i september ta vårt pick och pack och (tillfälligt!?) flytta till södra Indien och Sri Lanka för att tillbringa vinterhalvåret i solen och värmen utan ett traditionellt 9–5 arbete och istället ägna tiden åt våra passioner, intressen och drömmar.
I samma inlägg nämnde jag också att ett annat mål är att komma hem från äventyret med mer kapital än vi lämnade Sverige med. En tanke som i min tidigare värld varit en omöjlig ekvation. Dvs att åka på ”semester” och komma hem med mer pengar på fickan än man reste med.
Att omvärdera pengar i tid
Därför vill jag nu dela med mig av några, förhoppningsvis inspirerande, tankar kring hur denna ekvation faktiskt kan bli möjlig, men också hur man kan omvärdera pengar i tid på ett sätt som kanske för många är nytt. För vem av oss har inte hör att det enda man inte kan köpa för pengar är tid och lycka. Eller kan man det!? Åtminstone det förstnämnda?!
Efter ett helt års letande och räknande har jag och min sambo äntligen slagit till och gjort vår första lite större investering i form av en mindre hyresfastighet. Och om allt går enligt plan bör investeringen generera en relativt bra avkastning årligen.
Så för att vi ska kunna använda exemplet ovan har jag valt att förenkla siffrorna något. Kom ihåg att det inte är de faktiska siffrorna som är viktigast här, utan själva principen och mindsetet.
Exempel; 7 000kr per månad i avkastning
Låt oss anta att investeringen genererar en avkastning på 120 000 kr om året, eller 10 000 kr i månaden före skatt för att det ska bli enkelt att räkna. 10 000 kr kan kanske tyckas låta lite i sammanhanget, men de facto är att om man börjar räkna på hur mycket mer lön vi skulle behöva lyfta för att få ut ca 7000 kr mer i månaden i handen (dvs 10 000 efter skatt = ca 7000 kr) så pratar vi plötsligt helt andra summor.
En toppenbra sida jag frekvent besöker för att räkna på just lön och skatt är; https://rakna.net/berakna/lon-efter-skatt/
Här kan man enkelt laborera olika scenarier och även få uppfattning om sin egen lön och hur mycket som går till olika skatter. Dessutom kan man räkna på scenariot hur mycket högre lön man skulle behöva lyfta för att få ut ca 7000 kr mer i handen i månaden mot den lön man har idag enligt exemplet ovan.
7 000 kr mer brutto motsvarar ca 15 000 i löneökning netto
För egen del skulle jag, enligt ”Räkna nets” räknesnurra, behöva ha en löneökning på ca 15 000 kr/mån, vilket motsvarar en ökning på ca 36%, för att få ut 7000kr mer i månaden efter skatt mot vad jag har idag.
Ett annat sätt att räkna på vad exempelvis 7000 kr extra i månaden skulle kunna betyda i praktiken är att omsätta dem i reella timmar, dagar, veckor och/eller månader.
För den lön jag lyfter hos min nuvarande arbetsgivare motsvarar 7000 kr i handen något mindre än 25% av min totala nettolön, vilket för mig motsvarar ca 10 timmar per vecka i tid. Per månad blir detta hela 42 timmar (10*4,2), vilket, för oss med 40h arbetsvecka, om vi arbetar 100%, är mer än en hel arbetsvecka per månad. På ett år blir det 504h, vilket motsvarar 12,6 veckor eller 3 månader!
7000 kr per månad motsvarar ca 3 månader i tid!
Så genom avkastningen från investerade pengar, i detta exempel räknade vi på en beräknad avkastning på ca 7000 kr/månad efter skatt, så skulle man kunna påstå att man köper sig 3 månader per år i tid. Tid som annars kanske skulle gå åt för att arbeta för någon annans drömmar och mål.
Vi skulle naturligtvis också kunna räkna baklänges och fråga oss hur mycket pengar vi månatligen är villiga/kan avstå för att istället få mer ledig tid. Men det är ett helt annat inlägg.
Vad värdesätter du högst -pengar eller tid? Och har du funderat på hur du skulle kunna byta pengar mot mer tid enligt beräkningarna ovan?
Tack för att du orkade läsa ända hit!
Inlägget publicerades ursprungligen på Facebookgruppen Economista-Kvinnor som gillar aktier och privatekonomi den 4 maj 2018
